Har du någonsin hört ordet ”tillgänglighet”? Denna term förvirras ofta med åtkomlighet, tillgång och användbarhet. I det här blogginlägget kommer vi att förklara vad tillgänglighet är och hur det har beaktats vid planeringen av utbildningsmaterial i FrEE-projektet.
Vad är tillgänglighet?
Tillgänglighet innebär tillgänglighet i den digitala världen, vilket betyder att så många människor som möjligt kan använda websidor eller mobilapplikationer så lätt som möjligt utan begränsningar. När man i den fysiska världen funderar på om till exempel en person med nedsatt rörlighet kan gå i trappor i ett flervåningshus, kan tillgängligheten i den digitala miljön påverkas av till exempel en för liten fontstorlek, för mycket innehåll på en sida eller öppnas länkarna i en ny flik eller ett popup- fönster.
Med andra ord i planeringen av tjänsten måste man ta i beaktning hur människor med begränsningar kommer att använda tjänsten. Kan en synskadad person se innehållet, när färgkontrasten är dålig? Är innehållets språk klart på så sätt, att en person med immigrantbakgrund kan förstå det? Hur upplevs webbsidan av en person som inte är van vid digitala tjänster? Tillgänglighet beror mycket på både personen och situationen den befinner sig i.
I oktober 2016 publicerade Europaparlamentet och rådet tillgänglighetsdirektivet som strävar till att förbättra kvaliteten på de digitala tjänsterna genom att ställa ett minimikrav på tillgängligheten. Direktivet bygger på Web Content Accessibility Guidelines alltså WCAG-standard. Direktivet gäller organisationer som agerar inom myndighetsposition, där det ingår bland annat högskolor. Enligt direktivet har myndigheter och vissa organisationer inom den privata sektorn en skyldighet att göra sina onlinetjänster enligt tillgänglighetskraven. WCAG- kriterierna är indelade i tre kravnivåer: A-, AA- och AAA-nivåns kriterier. FrEE-projektet bygger på WCAG 2.1 AA-nivåns kriterier.
Hur har tillgänglighet tagits i beaktande i FrEE-projektet?
Utifrån de tjänstdesignintervjuer som genomfördes tidigare i projektet har vårt projektteam valt Moodle-lärmiljön för utvecklingen av kompetenskomponenterna, då många intervjuade personer sa att de har använt plattformen i fråga och upplevde den som fungerande. Du kan bekanta dig med de övriga resultaten av intervjuerna i vårt tidigare publicerade blogginlägg I FrEE-projektet skapas utbildningsmaterial enligt behov (på finska).
I FrEE-projektet har vi tagit hänsyn till tillgängligheten genom att få hjälp med tillgänglighetsbedömningen av utomstående experter i de tidiga stadierna av planeringen av projektets utbildningsmaterial. Vi har lärt oss av misstag, brister har åtgärdats och projektet kommer att utveckla kompetenskomponenter i framtiden, med hänsyn till tillgängligheten ännu bättre än tidigare. Därefter tittar vi på utvärderingen av kompetenskomponenterna av tillgänglighetsexperterna.
Vad fanns det för förbättringar med tanke på tillgängligheten?
Tillgänglighetsexperterna lade speciellt märke till komponenternas uppfattbarhet, anpassningsförmåga, särskiljbarhet samt tillförlitligheten. Med andra ord utvärderade granskningen om innehållet presenteras på sätt som användaren kan uppfatta, och om det kan presenteras på olika sätt utan att förlora innehållet. Dessa påverkas bland annat av textekvivalenter, ljudstyrning, ordning på innehållelement, kontrast av färgkombinationer och eventuella kodproblem i lärmiljön.
Utvärderingen visade att det fanns utrymme för förbättringar i kompetenskomponenterna för att nå tillgänglighet. Det finns många visuella element i vårt utbildningsmaterial, och vi fick instruktioner av experterna att förfina bildernas textekvivalenter. Textekvivalenter, det vill säga alt- texter är viktiga för människor som har nedsatt syn eller lässvårigheter. När textmotsvarigheterna är i ordning, kan personer med nedsatt syn ”läsa” bilder med hjälp av ett skärmläsningsprogram. Textekvivalenter hjälper användaren även då när bilderna inte laddas på grund av till exempel anslutningsproblem. I vårt fall var textmotsvarigheterna enligt experterna inte tillräckligt tydliga från början, så vi korrigerade dem för att vara mera beskrivande.
Vi fick även feedback om anpassningsförmågan, det vill säga att presentera sidans innehåll för användaren korrekt i olika användargränssnitt. Rubriknivåerna som användes på sidorna var inte i hierarkisk ordning, ordningen på både text- och bildelementen på sidorna var uppsatta på fel sätt. Detta hindrar skärmläsningsprogrammets funktion, eftersom den baserar sin läsordning på hierarkierna i sidans kod, och inte så mycket på hur sidan ser ut åt användaren. Dessutom var kontrastförhållandet mellan text och bakgrund inte tillräcklig i inlärningsmiljön från början.
Tillgänglighetsrevisionen visade också att allt innehåll inte kunde läsas i skärmläsningsprogrammet. Detta beror på funktioner integrerade i Moodle, så som spelbaserade aktiviteter. På grund av detta beslutade vi att vi i fortsättningen kommer att göra en alternativ tillgänglig version av varje komponent i form av en PowerPoint-presentation, vars tillgänglighet har bekräftats.
Tillgängligheten av nätverkstjänsterna ska inte tas som en självklarhet. Det kräver noggrann uppföljning av tillgänglighetsriktlinjer, konsekvent design av komponenter och i vissa fall bra IT- kunskap. Inom utbildningsområdet är betydelsen av tillgänglighet ännu större, för det ger fler människor möjligheten att utveckla sitt eget kunnande.
Källor:
Ambientia (på finska)
Texten är översatt från finska (original text).
Författare till den finska texten:
Lada Stukolkina, servicedesignassistent
FrEE-projekt, Metropolia-yrkeshögskola
Hanna Gröndahl, forskningsassistent
FrEE-projekt, Metropolia-yrkeshögskola
Bildkälla: Unsplash
